Vad tankarna snurrar såhär mitt i natten.
Gjorde jag rätt val för något år sedan.
När jag satt hos Julia och skickade in min ansökan till försvarsmakten eller pliktverket snarare.
Om att jag ville mönstra för att göra lumpen.
Nu ångrar jag mig för nu har jag inte spelat fotboll på över ett år och har inte tränat ordentligt på mer än ett år.

Skadat knä har man från lumpen, var de värt de ? va de värt att lägga "fotbollskärriären" på hyllan för ett år?
Nu med facit i hand... Ja och Nej. Jag har aldrig haft så roligt och lärt mig så mycket under ett år, har aldrig träffat så många sköna personer på en och samma gång.

Men.. Det jag vill göra allra mest känns långt borta fast det egentligen inte är de. Knät är inte helt bra än och jag är super frustrerad eftersom det inte är bra än.. Har gått på sjukgymnasitk sedan januari och det börjars känna som de inte ger något. Fast jag vet att det gör det.
Vill bara snöra på mig mina fotbollsskor gå ut på planen med en boll och leka, skjuta, göra inlägg, straffar, tro att jag kan dribbla av Mårten.
Just nu är det min dröm.